jag följer angelicas exempel och väljer en fin titel från en av loke martinzons briljanta låtar. 

idag träffade jag angelica för första gången sen i torsdags, och jag tror inte vi var de enda att märka av att vi faktiskt saknat varandra. vi var nog mest hyper under hela dagen, även fast angelica blev lite putt på att jag skippade att vara med på idrotten.

fast sen när jag väl kom till gymnastikhallen kunde jag inte motstå att svettas tillsammans med angelica, så jag ställde upp för vårt team.

jag och angelica fick spela innebandy tillsammans med killarna, för vi är så himla manliga. jag lyckades göra tre mål under hela idrotten, och angelica gjorde ett. vi tycker det var bra övning inför vår framtida karriär som boxare (ni som följt med sen starten av bloggen, vet vad jag pratar om) 

efter det åkte jag hem till malin och tröstade fina tjejen. vi bakade fördomsfria negerbollar fast gjorde aldrig riktigt bollar av dem. sen satt vi mest och pratade.

<3 

nu ska jag nog sova, fast jag vill vara hemma imorgon.

/eve